Människan har i årtusenden ackumulerat värme för att förbättra bekvämligheten, öka komforten och spara bränsle. Ackumulering innebär lagring, man sparar energi från en period till en annan. Nästan alla pannor, både ved-, flis och pelletspannor, som installeras har för stor effekt i förhållande till husets behov. Med en vattenfylld värmeackumulator som värmesystemets hjärta kan många problem undvikas samtidigt som alla energiformer användas för uppladdning. Det är sedan ackumulatorns storlek i förhållande till husets behov som avgör hur ofta uppladdning måste ske. Ett hus värmesystem är egentligen inte helt färdigt utan en ackumulatortank.

Vid vedeldning anpassas ackumulatortankens storlek så att man med en eller två eldningar per dygn håller huset jämnvarmt. Man kan då elda med jämn och hög effekt på den tidpunkt av dygnet då man har tid att elda. Därmed bidrar ackumulatortanken till att förbättra såväl bekvämlighet, miljön som vedåtgång. Vid flis- och pelletseldning används ackumulatortanken mer som effektutjämnare och volymen kan därför ofta begränsas till 500 - 1 000 liter. För att kunna göra en riktig dimensionering, i synnerhet vid vedeldning, måste man ta hänsyn till byggnadens effektbehov, eldarens önskemål om eldningsintervall och värmepannans kapacitet.

Beroende på i vilken ände man börjar blir beräkningarna lite olika. Om man t ex har en befintlig panna som man av någon anledning vill komplettera med en ackumulatortank bör man börja med att utgå från pannans prestanda. Detta kan innebära att kunden ibland får göra avsteg på bekvämligheten för att pannans kapacitet inte riktigt räcker till, eller att tankens volym blir större än man tänkt sig. En viktig tumregel som alltid gäller är att man aldrig skall ha en mindre ackumulatorvolym än vad en fulladdad vedpanna producerar i energi sedan uppstarten av pannans värmelagring räknats bort. En annan tumregel – enligt Svanenkraven - är att ackumulatorvolymen aldrig skall vara mindre än 18 ggr vedeldstadens volym.  

För att mer beräkna husets effektbehov vid en viss utomhustemperatur är det enklast om man känner till energibehov över ett år t ex via en elräkning eller oljeförbrukning etc. Detta är ett bra hjälpmedel då denna uppgift innehåller fastighetens faktiska förbrukning som inkluderar såväl husets behov liksom familjens varmvattenvanor, ventilation och liknande. Viktigt att tänka på när man gör dessa beräkningar är att det är nettoenergibehovet man skall beräknas. Det betyder att man även måste ta hänsyn till den befintliga anläggningens verkningsgrad i det fall man utgått från en känd förbrukning. En gammal och dålig oljepanna kan därför indikera ett alltför stort effektbehov om man bara tar hänsyn till oljeförbrukningen.

Utgår man från att en villa med en oljepanna som är 20 - 25 år kan man räkna med att systemverkningsgarden sällan är bättre än 65 - 70 %. En kubikmeter olja innehåller ungefär 10 000 kWh. Det betyder att en oljeförbrukning på 3,5 m3 motsvarar ett nettoenergibehov på 35 000 kWh x 0,70 = 24 500 kWh/år. Utgår man från en elförbrukning är det vanligast att även hushållselen ingår. För en normalfamilj brukar man beräkna hushållselen till mellan 5 - 6 000 kWh/år. Denna skall alltså dras ifrån den totala summan. Gör man av med 25 000 kWh blir nettobehovet för värme varmvatten 25 000 kWh – 5 000 kWh = 20 000 kWh/år. Detta gäller om man har direktverkande elvärme. Har man en vattenmantlad elpanna och radiatorer kan man istället anta att systemverkningsgraden över året är omkring 95 % vilket ger ett nettobehov av 20 000 kWh x 0,95 = 18 000 kWh/år.