VÄRMEBEHOVET

 

Om husets värmebehov

För att beräkna husets effektbehov vid en viss utomhustemperatur är det enklast om man känner till energibehov över ett år t ex via en elräkning eller oljeförbrukning etc. Detta är ett bra hjälpmedel då denna uppgift innehåller fastighetens faktiska förbrukning som inkluderar såväl husets behov liksom familjens varmvattenvanor, ventilation och liknande. Viktigt att tänka på när man gör dessa beräkningar är att det är nettoenergibehovet man skall beräknas. Det betyder att man även måste ta hänsyn till den befintliga anläggningens verkningsgrad i det fall man utgått från en känd förbrukning. En gammal och dålig oljepanna kan därför indikera ett alltför stort effektbehov om man bara tar hänsyn till oljeförbrukningen.

Utgår man från att en villa med en oljepanna som är 20- 25 år kan man räkna med att systemverkningsgarden sällan är bättre än 65 - 70 %. En kubikmeter olja innehåller ungefär 10 000 kWh. Det betyder att en oljeförbrukning på 2,6 m3 motsvarar ett nettoenergibehov på 26 000 kWh x 0,70 = 18 200 kWh/år.

Utgår man från en elförbrukning är det vanligast att även hushållselen ingår. För en normalfamilj brukar man beräkna hushållselen till mellan 5 - 6 000 kWh/år. Denna skall alltså dras ifrån den totala summan. Gör man av med 25 000 kWh blir nettobehovet för värme varmvatten 25 000 kWh – 5 000 kWh = 20 000 kWh/år. Detta gäller om man har direktverkande elvärme. Har man en vattenmantlad elpanna och radiatorer kan man istället anta att systemverkningsgraden över året är omkring 95 % vilket ger ett nettobehov av 20 000 kWh x 0,95 = 18 000 kWh/år. 

En bra vedkvalitet innehåller ca 1,4 kWh per liter travat mått. En rimlig systemverkningsgrad för ett modernt och effektivt vedeldningssystem utan kulvert kan vara upp emot 80%. Det betyder att 0,80 x 1,4 kWh = 1,12 kWh/ liter ved nyttiggörs till byggnaden. Ett energibehov på 18 000 kWh kommer alltså att behöva ungefär 18/1,12 = 16 kbm travad ved på årsbasis. Alltså drygt 1 KWh per liter ved!

Att valet av panna, isolering och installationsmetod är avgörande för resultatet kan åskådliggöras med räkneexemplet till vänster av två tillsynes likvärdiga anläggningar med en miljöcertifierad vedpanna och 1 500 liters ackumulatorvolym. I fall A har man valt en bra självdragspanna med 75 % pannverkningsgrad och 3 st 500 liters färdigisolerade ackumulatortankar med 50 mm mineralull. I fall B har man valt en modern högeffektiv fläktstyrd vedpanna och 2 st 750 liters ackumulatortankar isolerade med 70 mm polyuretan.

När man lägger samman förlusterna och beräknar systemverkningsgraden sjunker den från 77 % i fall B till 56 % i fall A. Om man slår ut detta på ett års vedförbrukning sänker den moderna värmeanläggningen vedförbrukningen med hela 27 %. Detta gäller ju inte bara vedpannor, utan det är dessa förluster som avgör värmesystemets verkningsgrad oavsett bränsle. Därför finns det all anledning till att se över sitt värmesystem. Även om pannan ännu fungerar kan det vara dyrbart i längden att inte byta till en modernt och effektivt värmesystem.

Bild som beskriver systemverkningsgrad